Bristande grönytekompensation i Stockholm

Av ”Grönare Stockholm, Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden” läs riktlinjerna här framgår bland annat att man i samband med genomförandet av stadsutvecklingsprojekt där ianspråktagande görs av mark med ekologiska och rekreativa värden ska säkerställa relevant grönytekompensation. Grönytekompensation definieras i riktlinjerna som ett verktyg för att förbättra sociala och ekologiska egenskaper på grönytor. Det går helt enkelt ut på att man ska kompensera förlust av värdefull naturmark.

DN publicerade den 30 maj en artikel där man redogör för hur Stockholms grönytekompensation fungerar i praktiken, läs artikeln här. Tidningen skriver att majoriteten av 2017 års grönytekompensationer främst handlade om att bygga eller rusta upp lekparker kring bostadsprojekten. Flera exempel tas upp i artikeln, bland annat Hökarängen där man kompenserade naturmark med ekologiska värden med ett utegym och en trappa. Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) intervjuas och säger att hon håller med om att grönytekompensationen fungerar dåligt i dag. I artikeln kommer Årstaskogen på tal. När Katarina Luhr får kommentera att det nästan inte finns någon grönska alls på Liljeholmskajen och i Hagastaden svarar hon: ”Men om man vill ha grönmark finns Hagaparken och Årstaskogen ett stenkast bort”.

Det är inte första gången Årstaskogen kommer på tal när man talar om kompensation för områden med lite natur. Årstaskogen är en grön lunga – inte bara för Årstaborna utan även för invånare från andra närbelägna stadsdelar. Det Katarina Luhr emellertid inte nämner är majoritetens förslag om att hårdexploatera de flacka lättillgängliga delarna av Årstaskogen, de delar som inte omfattas av strandskyddet.

Hur ska Årstaskogens ekologiska och rekreativa värden kompenseras om exploateringsprojektet går igenom? Hur kompenserar man förlusten av flerhundraåriga tallar? Hur kompenserar man förlusten av rödlistade arter och signalarter som för sin överlevnad är beroende av skogens storlek? Hur kompenserar man förlusten av de flacka och lättillgängliga delarna av skogen som dagligen används av förskolor och skolor i deras pedagogiska verksamhet?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s