Svenskarna vill ha nära till grönområden

I Svenska Dagbladet kunde man den 29 september läsa om hur årets trendrapport som Svensk Fastighetsförmedling låtit Sifo göra visar att 51 procent av de svarande prioriterar att ha natur inom 200 meter från bostaden.

42730819_10157148743184131_3196017634629910528_n.jpg

Annonser

Naturljud och fågelkvitter gör stadsbor mindre stressade

Dagens Nyheter skriver den 11 september om ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Chalmers och Karolinska institutet som studerar hur naturens ljud kan användas för att minska stressen i städerna. Målet är att på sikt bättre kunna ta tillvara naturen vid stadsplanering.

DN skriver att studien visar att ju fler fågelarter vi får möjlighet att lyssna till, desto mer positivt upplever vi staden. Därför kan biotoper med flera arter, som stadsskogar, betyda långt mer än parker eller alléer för dem som bor i stan. Stadsskogar kan då i teorin ge samma positiva upplevelse som skogar av samma typ utanför städer.

– Tätortsnära skogar har därför en mycket stor betydelse för människors välbefinnande i städer. De är mycket viktigare än stadsparker, säger biologen och ekologen Marcus Hedblom vid SLU, som leder projektet.

– Ökade bullernivåer och ökad stress är ett av de största miljöproblemen vi har i dag. Vi vet att grönytor är bra, ändå låter vi dem minska.

Läs DN:s artikel här och lyssna på fåglarna i studien

Rödhake_Foto_Måns Söderberg
Rödhake Foto: Måns Söderström

Bloggen Bevara Stockholm uppmärksammar Årstaskogen

Bloggen Bevara Stockholm beskrivs så här:

Den här bloggen är till för Stockholmarna som älskar sin stad och är rädda om den, vi som vill rädda staden undan den rivnings- och bygghets som pågår. Jag som skriver heter Håkan Eriksson och är född och uppvuxen här. Stockholm är min hemstad och den har förändrats under hela mitt liv. Men när förändringen inte längre är till för stockholmarna utan för politiker som vill manifestera sig själva och för byggbolag som vill maximera sin vinst är det dags att protestera.

Den 29 augusti skriver Håkan Eriksson om Årstaskogen. Han sammanfattar på ett mycket bra sätt vägen från vallöften till ett stympat naturreservat som öppnar upp för exploatering och där gränserna tagit större hänsyn till denna än till skyddet av natur- och rekreationsvärden.

Läs blogginlägget här

 

”Stoppa förtätningen av Stockholm och plantera fler träd istället”

Elisabeth Edsjö, arkitekt, engagerad i Barns utemiljö i Stockholm (Bums) och i Klimataktion, skriver på DN Åsikt den 11 augusti att vi behöver en ny stadsbyggnadspolitik i Stockholm som innebär att man tar klimatförändringarna på allvar.

”Staden måste sluta bygga på parker och naturområden och i stället bevara och utöka växtligheten.”

”Det blir fem grader svalare i en park än i övriga staden, enligt en studie av länsstyrelsen i Stockholms län. Ju fler träd vi tar bort, desto varmare blir det.”

”I Stockholms stad pågår en obegriplig politik som går ut på att bygga på de begränsade gröna ytor vi har: parker, värdefulla naturpartier mellan stadsdelar, bostadsgårdar, skolgårdar. ”

Läs hela debattinlägget här

36900454_10155663770347205_7554466793532686336_n

Tre av fyra stockholmare vill inte bygga i grönområden

DN ställde under juni månad frågan ”Anser du att grönområden i Stockholm bör tas i anspråk för att bygga bostäder?” till 707 stockholmare. 74 procent svarade nej, 15 procent svarade ja och 11 procent svarade vet ej.

Undersökningen presenterades i en artikel i DN den 31 juli. Martin Grenskog från Bevara Årstaskogen intervjuas i artikeln och säger där bl.a. – Personligen tycker jag att Årstaskogen är en grön oas mitt i Stockholm och det känns som riktig skog, inte bara en park. Det är det som är så charmigt. Det är inte bara parkkänslan. Det är det jag tycker är värdefullt att ha kvar. Jag är inte emot bebyggelse i Årsta, men jag tycker att man kan bygga på en annan plats än i skogen. Vi har tagit upp Årsta partihallar till exempel. Det ser ut som en stor sophög och är nära till kollektivtrafiken, säger han.

Läs artikeln här

 

Låt barnen ta plats i staden – BUMS!

Vid invigningen av naturreservatet Årstaskogen – Årsta holmar delade nätverket Bevara Årstaskogen ut flygblad med följande text:

Låt barnen ta plats i staden igen

Stockholm har haft en stolt tradition av att planera stadsmiljöer som är bra för barnen, både i innerstaden och i ytterstaden. Men de senaste tre årtiondena har barnens miljö i Stockholm försummats. Högklassiga skolor har sålts till bostadsrätter och barnen förvisats till baracker, skolgårdar har krympts, förskolegårdar har blivit för små och fått dålig kvalitet, parker och naturområden har naggats i kanten eller försvunnit. Hela stadsdelar har planerats utan att mark reserverats för förskolor och skolor. Och trots all kunskap om hur viktig varierad rörelse och natur är för barn fortsätter Stockholms stad att åsidosätta barns behov av utrymme.

Barn behöver en utemiljö som stimulerar till fri lek och mycket rörelse. Annars hotar koncentrationssvårigheter, benskörhet och fetma med mera. Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar. De positiva effekterna av vistelse i naturnära miljöer är väl kända och belagda. Folkhälsoaspekten borde allvarligt oroa våra politiker, eftersom människor som rör sig för lite som barn tenderar att bli inaktiva vuxna.

Årstaskogen är en fantastisk plats dit barngrupper från skolor och förskolor i kringliggande stadsdelar tar sig. Men det nya naturreservatet har fått en kraftigt inskränkt gränsdragning. Den största delen av de ytor som är lämpade för barnens lek och utevistelse, för idrottsföreningars aktiviteter och för promenader lämnas utanför. Nu köar byggföretagen för att få bebygga dessa. Dessa byggplaner berövar dagens och alla framtida generationers barn tillgången till denna stadsnära skog.

Om Stockholm ska fortsätta att vara en attraktiv stad för barnfamiljer måste barnens utemiljö säkerställas och grönområden och parker värnas samtidigt som det byggs bostäder. Våra barns hälsa och psykiska och fysiska hälsa står på spel. Men det är också Stockholms attraktionskraft i världen som äventyras. Unga begåvningar söker sig till Stockholm där de hoppas finna en grön, luftig och barnvänlig stad för sina familjer. Det behövs en omprövning av stadsbyggnadspolitiken så att barnens framtid inte äventyras.

Gällande naturreservatet i Årstaskogen och Årsta holmar säger vi: Gör om, gör rätt! Inkludera hela Årstaskogen i naturreservatet och visa att ni bygger en stad där våra barn kan växa upp till både friska och glada individer.

Nätverket Bevara Årstaskogen
Nätverket Barns utemiljö i Stockholm (BUMS)
Naturskyddsföreningen i Stockholm
Årsta Scoutkår

Bristande grönytekompensation i Stockholm

Av ”Grönare Stockholm, Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden” läs riktlinjerna här framgår bland annat att man i samband med genomförandet av stadsutvecklingsprojekt där ianspråktagande görs av mark med ekologiska och rekreativa värden ska säkerställa relevant grönytekompensation. Grönytekompensation definieras i riktlinjerna som ett verktyg för att förbättra sociala och ekologiska egenskaper på grönytor. Det går helt enkelt ut på att man ska kompensera förlust av värdefull naturmark.

DN publicerade den 30 maj en artikel där man redogör för hur Stockholms grönytekompensation fungerar i praktiken, läs artikeln här. Tidningen skriver att majoriteten av 2017 års grönytekompensationer främst handlade om att bygga eller rusta upp lekparker kring bostadsprojekten. Flera exempel tas upp i artikeln, bland annat Hökarängen där man kompenserade naturmark med ekologiska värden med ett utegym och en trappa. Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) intervjuas och säger att hon håller med om att grönytekompensationen fungerar dåligt i dag. I artikeln kommer Årstaskogen på tal. När Katarina Luhr får kommentera att det nästan inte finns någon grönska alls på Liljeholmskajen och i Hagastaden svarar hon: ”Men om man vill ha grönmark finns Hagaparken och Årstaskogen ett stenkast bort”.

Det är inte första gången Årstaskogen kommer på tal när man talar om kompensation för områden med lite natur. Årstaskogen är en grön lunga – inte bara för Årstaborna utan även för invånare från andra närbelägna stadsdelar. Det Katarina Luhr emellertid inte nämner är majoritetens förslag om att hårdexploatera de flacka lättillgängliga delarna av Årstaskogen, de delar som inte omfattas av strandskyddet.

Hur ska Årstaskogens ekologiska och rekreativa värden kompenseras om exploateringsprojektet går igenom? Hur kompenserar man förlusten av flerhundraåriga tallar? Hur kompenserar man förlusten av rödlistade arter och signalarter som för sin överlevnad är beroende av skogens storlek? Hur kompenserar man förlusten av de flacka och lättillgängliga delarna av skogen som dagligen används av förskolor och skolor i deras pedagogiska verksamhet?

 

I Stockholm krymper grönytan per person

Dagens nyheter rapporterar idag om att Stockholm kommer att förlora fem procent av alla grönytor om bostadsmålet om 140 000 bostäder till 2030 uppfylls, läs artikeln här

Utslaget per person och stadsdel blir förlusten större. Då förlorar invånarna cirka 30 procent av sin utmätta grönyta (från 106 kvadratmeter till 75 kvadratmeter i snitt). Värst blir det i de nya stadsdelar där man har valt att bygga väldigt tätt, t.ex. på Liljeholmskajen.

2016 byggdes 60 procent av bostäderna på naturmark. Cirka 45 procent av marken som bebyggs till 2030 kommer att utgöras av grönytor och 14 procent av exploateringen kommer att ske på värdefulla grönytor. Totalt försvinner 60 hektar värdefull grönyta i Stockholm.

 

 

Skolgårdarna krymper

Statistiska Centralbyrån har, på uppdrag av Boverket, studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. Av SCB:s rapport, läs hela rapporten här, som presenterades för några dagar sedan, framgår att barn i grundskolor får allt mindre skolgårdar att leka på och att det är stora skillnader mellan olika delar av landet.

Ett rimligt mått på friytan bedöms enligt Boverket vara 30 kvadratmeter per barn i grundskolan. Forskning visar dock att den totala storleken på friytan bör vara minst 3 000 kvadratmeter. Drygt fyra av tio barn har tillgång till en yta som är mindre än 30 kvadratmeter per barn och under de senaste tre åren har ytan i snitt blivit knappt fyra kvadratmeter mindre per elev. Att skolgårdarna krymper beror på flera olika saker, bland annat på att elevantalet växer. Men det beror också på att det byggs på den friyta som finns på skolgården. Det här gör det såklart än viktigare att kunna utnyttja grönska i direkt anslutning till eller i närheten av skolorna.

I Stockholms kommun är skolgårdarna idag som allra minst. I december 2017 beslutade utbildningsnämnden i Stockholms stad att godkänna ett inriktningsförslag om att utöka kapaciteten i Skanskvarnsskolan i Årsta från nuvarande cirka 470 elever i årskurs F-6 till cirka 960 elever i årskurs F-9. Fördubblingen av elevantalet medför att samtliga utrymmen och funktioner i skolan behöver utökas inom nuvarande skolgårdsarea. Skolgårdsarean/elev är idag 17 kvadratmeter och skulle, enligt nuvarande förslag på ny- och ombyggnation, minska till 8 kvadratmeter.  Utbildningsförvaltningen  gör bedömningen att närheten till naturområden, runt skolan och ner mot Årstaviken, delvis kan kompensera den minskningen, läs tjänsteutlåtandet här.

Årstaskogen använts flitigt av Årstas skolor i den pedagogiska verksamheten. Ingenstans i de underlag som utbildningsnämnden hade inför sitt beslut står det något om att det finns ett förslag om att hårdexploatera de flacka, närbelägna delarna av skogen som används mest av skolbarnen. Bland de områden som utreds för exploatering återfinns Luftvärnsberget – ett grönområde som ligger precis intill Skanskvarnsskolan. Ett annat område som skolan ofta besöker är det mellan skolan och Gullmarsvägen 64-66. Det området uteslöts också från reservatet och ska enligt exploateringskontoret ”sparas” för eventuell framtida exploatering. Exploateringsområdena fortsätter sedan ända ner till Årsta gård. Om exploateringsplanerna går igenom kommer den del av Årstaskogen som blir kvar inte att fungera som komplement till Skanskvarnsskolans skolgård. Formuleringen i tjänsteutlåtandet visar på stadens brist på helhetssyn i den stadsplanering som avser förtätningen av Årsta.