Bristande grönytekompensation i Stockholm

Av ”Grönare Stockholm, Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden” läs riktlinjerna här framgår bland annat att man i samband med genomförandet av stadsutvecklingsprojekt där ianspråktagande görs av mark med ekologiska och rekreativa värden ska säkerställa relevant grönytekompensation. Grönytekompensation definieras i riktlinjerna som ett verktyg för att förbättra sociala och ekologiska egenskaper på grönytor. Det går helt enkelt ut på att man ska kompensera förlust av värdefull naturmark.

DN publicerade den 30 maj en artikel där man redogör för hur Stockholms grönytekompensation fungerar i praktiken, läs artikeln här. Tidningen skriver att majoriteten av 2017 års grönytekompensationer främst handlade om att bygga eller rusta upp lekparker kring bostadsprojekten. Flera exempel tas upp i artikeln, bland annat Hökarängen där man kompenserade naturmark med ekologiska värden med ett utegym och en trappa. Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) intervjuas och säger att hon håller med om att grönytekompensationen fungerar dåligt i dag. I artikeln kommer Årstaskogen på tal. När Katarina Luhr får kommentera att det nästan inte finns någon grönska alls på Liljeholmskajen och i Hagastaden svarar hon: ”Men om man vill ha grönmark finns Hagaparken och Årstaskogen ett stenkast bort”.

Det är inte första gången Årstaskogen kommer på tal när man talar om kompensation för områden med lite natur. Årstaskogen är en grön lunga – inte bara för Årstaborna utan även för invånare från andra närbelägna stadsdelar. Det Katarina Luhr emellertid inte nämner är majoritetens förslag om att hårdexploatera de flacka lättillgängliga delarna av Årstaskogen, de delar som inte omfattas av strandskyddet.

Hur ska Årstaskogens ekologiska och rekreativa värden kompenseras om exploateringsprojektet går igenom? Hur kompenserar man förlusten av flerhundraåriga tallar? Hur kompenserar man förlusten av rödlistade arter och signalarter som för sin överlevnad är beroende av skogens storlek? Hur kompenserar man förlusten av de flacka och lättillgängliga delarna av skogen som dagligen används av förskolor och skolor i deras pedagogiska verksamhet?

 

Annonser

I Stockholm krymper grönytan per person

Dagens nyheter rapporterar idag om att Stockholm kommer att förlora fem procent av alla grönytor om bostadsmålet om 140 000 bostäder till 2030 uppfylls, läs artikeln här

Utslaget per person och stadsdel blir förlusten större. Då förlorar invånarna cirka 30 procent av sin utmätta grönyta (från 106 kvadratmeter till 75 kvadratmeter i snitt). Värst blir det i de nya stadsdelar där man har valt att bygga väldigt tätt, t.ex. på Liljeholmskajen.

2016 byggdes 60 procent av bostäderna på naturmark. Cirka 45 procent av marken som bebyggs till 2030 kommer att utgöras av grönytor och 14 procent av exploateringen kommer att ske på värdefulla grönytor. Totalt försvinner 60 hektar värdefull grönyta i Stockholm.

 

 

Skolgårdarna krymper

Statistiska Centralbyrån har, på uppdrag av Boverket, studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. Av SCB:s rapport, läs hela rapporten här, som presenterades för några dagar sedan, framgår att barn i grundskolor får allt mindre skolgårdar att leka på och att det är stora skillnader mellan olika delar av landet.

Ett rimligt mått på friytan bedöms enligt Boverket vara 30 kvadratmeter per barn i grundskolan. Forskning visar dock att den totala storleken på friytan bör vara minst 3 000 kvadratmeter. Drygt fyra av tio barn har tillgång till en yta som är mindre än 30 kvadratmeter per barn och under de senaste tre åren har ytan i snitt blivit knappt fyra kvadratmeter mindre per elev. Att skolgårdarna krymper beror på flera olika saker, bland annat på att elevantalet växer. Men det beror också på att det byggs på den friyta som finns på skolgården. Det här gör det såklart än viktigare att kunna utnyttja grönska i direkt anslutning till eller i närheten av skolorna.

I Stockholms kommun är skolgårdarna idag som allra minst. I december 2017 beslutade utbildningsnämnden i Stockholms stad att godkänna ett inriktningsförslag om att utöka kapaciteten i Skanskvarnsskolan i Årsta från nuvarande cirka 470 elever i årskurs F-6 till cirka 960 elever i årskurs F-9. Fördubblingen av elevantalet medför att samtliga utrymmen och funktioner i skolan behöver utökas inom nuvarande skolgårdsarea. Skolgårdsarean/elev är idag 17 kvadratmeter och skulle, enligt nuvarande förslag på ny- och ombyggnation, minska till 8 kvadratmeter.  Utbildningsförvaltningen  gör bedömningen att närheten till naturområden, runt skolan och ner mot Årstaviken, delvis kan kompensera den minskningen, läs tjänsteutlåtandet här.

Årstaskogen använts flitigt av Årstas skolor i den pedagogiska verksamheten. Ingenstans i de underlag som utbildningsnämnden hade inför sitt beslut står det något om att det finns ett förslag om att hårdexploatera de flacka, närbelägna delarna av skogen som används mest av skolbarnen. Bland de områden som utreds för exploatering återfinns Luftvärnsberget – ett grönområde som ligger precis intill Skanskvarnsskolan. Ett annat område som skolan ofta besöker är det mellan skolan och Gullmarsvägen 64-66. Det området uteslöts också från reservatet och ska enligt exploateringskontoret ”sparas” för eventuell framtida exploatering. Exploateringsområdena fortsätter sedan ända ner till Årsta gård. Om exploateringsplanerna går igenom kommer den del av Årstaskogen som blir kvar inte att fungera som komplement till Skanskvarnsskolans skolgård. Formuleringen i tjänsteutlåtandet visar på stadens brist på helhetssyn i den stadsplanering som avser förtätningen av Årsta.

 

 

Vilseledande information från staden angående antalet bostäder som planeras

Exploateringsnämnden beslutade den 24 augusti 2017 att godkänna exploateringskontorets projektdirektiv avseende Årstaskogen. Samtidigt gav nämnden kontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för projekt Årstaskogen med upp till 11 mnkr. Av projektdirektivet framgår att exploateringskontoret ska arbeta för att möjliggöra bebyggelse om 800-1000 bostäder i Årstaskogen. Av en karta i projektdirektivet framgår vilka områden som ska utredas för bebyggelse. Dessa områden är utmärkta med streck. Det s.k. Luftvärnsberget finns med bland dem. Se projektdirektivet här: Projektdirektiv

Arbetsgruppen fick tidigare i våras kännedom om att Luftvärnsberget, tvärt emot vad som angetts, inte ingår i projektet Årstaskogen utan i projektet Söderstaden. Det innebär att det antal bostäder som faktiskt planeras byggas i skogen och som tidigare angetts till 800-1 000 bostäder inte stämmer. Mot bakgrund av att byggherrar sökt markanvisning avseende Luftvärnsberget med uppemot 500 bostäder är det i själva verket ca 1 300-1 500 bostäder som planeras i Årstaskogen.

I samtliga intervjuer och artiklar framgår det att projektet rör 800-1000 bostäder i Årstaskogen. Vi skickade i början av mars en skrivelse till samtliga ledamöter i exploateringsnämnden. Vi skrev att vi, om det stämmer att de bostäder som planeras på Luftvärnsberget inte (längre?) ingår i den siffra som angetts, inte kan tolka det på något annat sätt än att ledamöterna medvetet har lurat medborgare och media med denna vilseledande information under ett kommande valår. Vi anförde även att vi, om Luftvärnsberget inte längre ingår i projektet, ville få en förklaring till hur det ställningstagandet rimmar med det projektdirektiv som exploateringsnämnden beslutade om den 24 augusti 2017. Läs skrivelsen här: Skrivelse till exploateringsnämnden 180307

Eftersom vi inte fick något svar skickade vi en påminnelse två veckor senare där vi skrev att vi förväntade oss ett klargörande i frågan. Vi har fortfarande inte fått något svar.

Naturskyddsföreningens reaktion på stadens beslut att ställa in naturvärdesinventeringen

Som vi tidigare informerat om är stadens tidplan gällande exploateringsprojektet följande:

  • Hösten 2018 (preliminärt): Beslut om markanvisningar till byggaktörer som vill vara med och utveckla de nya bostäderna.
  • Hösten 2018 (preliminärt): Planprocessen för de nya bostäderna startar.

Staden har vidare, via exploateringskontoret, meddelat oss att man under våren 2018 har för avsikt att genomföra en naturvärdesinventering avseende Årstaskogen. Inventeringen är nu inställd och det är oklart om och när den ska genomföras.

Stockholms Naturskyddsförening har den 16 april reagerat på detta genom att skicka in en skrivelse till exploateringskontoret. NSF skriver att beslutet både är ologiskt och olämpligt. För att få ett grundligt faktaunderlag till naturvärdesinventering enligt SIS-standard behöver de biologer som utgör inventeringarna göra ett flertal fältbesök under olika delar av året. Inventerarna behöver alltså sätta igång snarast för att samla in fakta om flora (växter), fauna (djur) och funga (svampar). Eftersom Årstaskogen är ett kärnområde för biologisk mångfald finns särskild anledning att inventera noggrant under både vår, sommar och höst.

Läs hela skrivelsen här: Skrivelse Årstaskogen 2016-04-16

 

Tidplanen reviderad och Liberalernas motion

Tidplanen för exploateringsprojektet har återigen reviderats. Enligt stadens hemsida gäller följande:

Screen Shot 02-18-18 at 01.46 PM

Under våren kommer staden att starta en utredning kring skogens övergripande ekologiska funktioner. Om det innebär en inventering av hela skogen eller endast de delar som ska utredas för exploatering kan inte exploateringskontoret svara på i nuläget. Skogens sociala funktioner kommer inte att utredas förrän vid framtagande av program/detaljplan. (Ny information, 180405: enligt exploateringskontoret kommer det inte att göras någon naturinventering under våren 2018).

I oktober 2017 lade Liberalerna fram en motion om att utlysa en arkitekttävling för att planera tät naturstad i Årstaskogens ”krans”. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade nyligen om att tillstyrka motionen. Arbetsgruppen har, med anledning av stadsdelsnämndens beslut, skickat en skrivelse till samtliga nämndledamöter. Läs skrivelsen och alla relevanta dokument här: https://bevaraarstaskogen.wordpress.com/liberalernas-motion/

 

 

 

Beslutet om naturreservat klubbat

Igår, den 29 januari, beslutade kommunfullmäktige om naturreservatet för Årstaskogen/Årsta holmar med denna gränsdragning:

https://bevaraarstaskogen.files.wordpress.com/2018/01/karta.pdf

Det var med kluvna känslor Bevara Årstaskogen mottog beslutet. Vi är självklart mycket positiva till att det blivit ett naturreservat efter så lång tids harvande, men är samtidigt mycket besvikna över att gränsen inte har baserats på det som naturreservatet är tänkt att skydda, dvs friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald och kulturhistoria.

Hela skogen är mycket skyddsvärd, men den yta som nu hamnar utanför reservatet är den mest lättbebyggda och skyddas inte av strandskyddet eller av att vara svårbebyggd
förkastningsbrant. Detta beslut riskerar därmed att få långtgående konsekvenser, då gränsen uttryckligen är anpassad för att kunna exploatera den yta som kanske är i störst behov av skydd. Det är också just på denna flacka, lättillgängliga del av skogen där flest rör sig.

Vi hade gärna sett en kunnigare debatt i kommunfullmäktige – en debatt som inte handlade om vem som sade vad och när, utan som fokuserade på behovet av att skydda hela skogen för att bevara dess ekosystemtjänster, biologiska mångfald och rekreationsyta i en tid av stor befolkningstillväxt där Årsta kommer att öka med 20 000 bostäder. Inte någon gång under debatten nämndes de mer än 12 000 som skrivit under för att bevara hela Årstaskogen. Inte heller nämndes webbenkäten med fler än 3 000 engagerade svar, varav en mycket tung övervikt gällde att bevara hela Årstaskogen.

De hotade arterna kan inte försvara sig mot okunniga beslut. Vi kommer att ta ett djupt
andetag med skogsfrisk luft och hämta styrka i naturen och hos varandra. Vi är många och vi kommer att fortsätta kämpa!

Årstaskogen i media

I dagarna kom tidningen Hållbart byggande ut med en artikel med rubriken ”Ny bebyggelse – men till vilket pris?”. Artikeln handlar om förtätningen av städerna och vad vi riskerar att förlora när grönytor får ge plats åt nya bostäder. Flera från Bevara Årstaskogens arbetsgrupp intervjuas. Lästips! http://hallbartbyggande.com/ny-bebyggelse-men-till-vilket-pris/

I tre media finns Årstaskogen med på nyhetsplats som en av årets frågor:
Mitt i:
DN:
ETC-Stockholm:
Missa inte heller den skogspromenad i Årstaskogen som anordnas av Botaniska Sällskapet, lördagen den 13 januari kl. 10:00. Här kan man läsa mer om ”Tjugondag Knut går vi ut!” https://m.facebook.com/events/1869313200046194/

Reservatsbildandet och detaljplaneprocessen

I december godkände de tre berörda nämnderna (exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden) samrådsredogörelsen som innehöll de synpunkter som kom in under samrådet som hölls 2018. Samtliga nämnder beslutade även att föreslå att kommunfullmäktige inrättar Årstaskogen och Årsta holmar naturreservat. Det förslag till gränsdragning som nämnderna fattade beslut om innehöll två justeringar om man jämför med förslaget som gick ut på ett mindre samråd under hösten 2017. Dels föreslås Trollparken ingå i reservatet (här har reservatet utökats och motsvarar nu samma sträckning som i samrådet 2014), dels har en del av ett koloniområde vid Årstaliden tagits bort från reservatet för att möjliggöra för en angöringsgata vid framtida bostadsbebyggelse (här har reservatet alltså minskats).

I det gemensamma tjänsteutlåtandet från exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret kan man läsa att avgränsningen av naturreservatet har utgått från områdets befintliga värden, befintliga administrativa gränser samt befintlig och framtida potentiell bebyggelse. I utlåtandet står det emellertid inte något om vilka avvägningar som har gjorts och ingen dokumentation avseende gränsdragningen verkar finnas. Gällande just Trollparken skriver man att det tydligt synts i enkätsvaren att området är mycket uppskattat. Man anger även att området består av uppvuxen hällmarkstallskog mellan 70 och 150 år blandat med inslag av yngre tall och att det har höga ekologiska värden både som ett kärnområde och som en del av ett ekologisk spridningssamband söderut. Om förvaltningarna nu anser att Trollparken är så ekologiskt värdefullt – varför var området då exkluderat från reservatet tidigare?

Vidare framgår det inte hur resultatet från webbenkäten togs om hand. Vilken information fick politikerna (förutom den information som Bevara Årstaskogen skickade ut) inför besluten i nämnderna? Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi på Södertörns högskola twittrade i december om att han ansåg att Bevara Årstaskogens analys av webbenkätsresultatet borde ha ingått i underlaget till förslaget: https://twitter.com/MatsGrahn/status/941949086030286848

Kommunfullmäktige väntas fatta det slutliga beslutet om att inrätta reservatet under våren 2018. Det är oklart till vilket sammanträde ärendet kommer att tas upp, men sedan tidigare är det sagt att det kommer att ske 3-4 månader efter nämndsammanträdena. Under våren 2018 sammanträder kommunfullmäktige följande datum: 29 jan, 19 feb, 19 mars, 9 april, 7 och 28 maj samt 11 juni. Under våren 2018, enligt stadens preliminära tidplan, kommer även beslut att fattas om markanvisningar till byggaktörer som vill vara med och utveckla de nya bostäderna. Vidare planerar staden att starta de första planprocesserna för de nya bostäderna. http://vaxer.stockholm.se/projekt/nya-bostader-i-arstaskogen/

Se nedan för aktuellt förslag till reservatsgräns:

Karta

Stadens enkät och svaren

När svaren från Medborgarenkäten presenterades av staden framkom att gensvaret varit ovanligt stort med 3 365 svarande. Trots enkätens vinklade utformning där det saknades möjlighet att välja att skogen skall bevaras kom det ändå att bli den främsta synpunkten genom fritextfälten.

Via enkäten fick de svarande möjlighet att via en karta peka ut en eller flera favoritplatser i Årstaskogen och ange varför det är en favoritplats. När detta sedan redovisades sattes aldrig svaren i relation till den tänkta reservatsgränsen eller de områden som föreslås för bostäder. Likaså förklarades aldrig färgerna eller sattes i en tydlig storleksrelation. (Se stadens bild nedan).

Stadens_enkät

Genom att arbetsgruppen fått ta del av primärdata från enkäten så har vi själva kunnat koppla de tänkta platserna för bebyggelse mot enkätsvarens favoritplatser. Totalt är det 2 260 unika svarande som pekat ut 6 639 platser inom Årstaskogen. Staden pekar på att antalet är 5 135 men har då en snävare ram för Årstaskogen.

Genom att lägga ett rutnät på 100 * 100 meter (motsvarande 1 hektar) över Årstaskogen och summera antalet favoritplatser inom varje ruta ges en klarare bild av hur antalet fördelas över skogen. Färgnyansen anger antalet utpekade favoritplatser inom just den 100-metersrutan.

Favoritplatser

Platserna som föreslås för bostäder har delats upp på sex delområden från väster till öster. Genom att summera antalet utpekade favoritplatser inom varje del så kan antalet per hektar redovisas. Då tar vi hänsyn till områdenas storlek och jämför antalet favoritplatser per hektar med antalet inom reservatsförslaget.

Favoritplatser_inom_exploytor

I fem av sex områden som skall prövas för bebyggelse är det motsvarande eller fler utpekade favoritplatser per hektar än vad det är inom det reservatsförslag som nu ligger. Flest antal favoritplatser per hektar har Trollparken.

I det senaste reservatsförslaget har också Trollparken lagts tillbaka till reservatet, såsom 2014. Men än är det långt kvar då webbenkäten även pekar ut områdena Ottsjövägen, Sköntorp, Väster och Söder om Årsta IP samt Marviksvägen som tydligt välbesökta platser inom Årstaskogen. Förutom de rekreativa och sociala värdena har även samtliga platser höga biologiska värden.

Redovisning av favoritplatser