Vilseledande information från staden angående antalet bostäder som planeras

Exploateringsnämnden beslutade den 24 augusti 2017 att godkänna exploateringskontorets projektdirektiv avseende Årstaskogen. Samtidigt gav nämnden kontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för projekt Årstaskogen med upp till 11 mnkr. Av projektdirektivet framgår att exploateringskontoret ska arbeta för att möjliggöra bebyggelse om 800-1000 bostäder i Årstaskogen. Av en karta i projektdirektivet framgår vilka områden som ska utredas för bebyggelse. Dessa områden är utmärkta med streck. Det s.k. Luftvärnsberget finns med bland dem. Se projektdirektivet här: Projektdirektiv

Arbetsgruppen fick tidigare i våras kännedom om att Luftvärnsberget, tvärt emot vad som angetts, inte ingår i projektet Årstaskogen utan i projektet Söderstaden. Det innebär att det antal bostäder som faktiskt planeras byggas i skogen och som tidigare angetts till 800-1 000 bostäder inte stämmer. Mot bakgrund av att byggherrar sökt markanvisning avseende Luftvärnsberget med uppemot 500 bostäder är det i själva verket ca 1 300-1 500 bostäder som planeras i Årstaskogen.

I samtliga intervjuer och artiklar framgår det att projektet rör 800-1000 bostäder i Årstaskogen. Vi skickade i början av mars en skrivelse till samtliga ledamöter i exploateringsnämnden. Vi skrev att vi, om det stämmer att de bostäder som planeras på Luftvärnsberget inte (längre?) ingår i den siffra som angetts, inte kan tolka det på något annat sätt än att ledamöterna medvetet har lurat medborgare och media med denna vilseledande information under ett kommande valår. Vi anförde även att vi, om Luftvärnsberget inte längre ingår i projektet, ville få en förklaring till hur det ställningstagandet rimmar med det projektdirektiv som exploateringsnämnden beslutade om den 24 augusti 2017. Läs skrivelsen här: Skrivelse till exploateringsnämnden 180307

Eftersom vi inte fick något svar skickade vi en påminnelse två veckor senare där vi skrev att vi förväntade oss ett klargörande i frågan. Vi har fortfarande inte fått något svar.

Annonser

Naturskyddsföreningens reaktion på stadens beslut att ställa in naturvärdesinventeringen

Som vi tidigare informerat om är stadens tidplan gällande exploateringsprojektet följande:

  • Hösten 2018 (preliminärt): Beslut om markanvisningar till byggaktörer som vill vara med och utveckla de nya bostäderna.
  • Hösten 2018 (preliminärt): Planprocessen för de nya bostäderna startar.

Staden har vidare, via exploateringskontoret, meddelat oss att man under våren 2018 har för avsikt att genomföra en naturvärdesinventering avseende Årstaskogen. Inventeringen är nu inställd och det är oklart om och när den ska genomföras.

Stockholms Naturskyddsförening har den 16 april reagerat på detta genom att skicka in en skrivelse till exploateringskontoret. NSF skriver att beslutet både är ologiskt och olämpligt. För att få ett grundligt faktaunderlag till naturvärdesinventering enligt SIS-standard behöver de biologer som utgör inventeringarna göra ett flertal fältbesök under olika delar av året. Inventerarna behöver alltså sätta igång snarast för att samla in fakta om flora (växter), fauna (djur) och funga (svampar). Eftersom Årstaskogen är ett kärnområde för biologisk mångfald finns särskild anledning att inventera noggrant under både vår, sommar och höst.

Läs hela skrivelsen här: Skrivelse Årstaskogen 2016-04-16

 

Tidplanen reviderad och Liberalernas motion

Tidplanen för exploateringsprojektet har återigen reviderats. Enligt stadens hemsida gäller följande:

Screen Shot 02-18-18 at 01.46 PM

Under våren kommer staden att starta en utredning kring skogens övergripande ekologiska funktioner. Om det innebär en inventering av hela skogen eller endast de delar som ska utredas för exploatering kan inte exploateringskontoret svara på i nuläget. Skogens sociala funktioner kommer inte att utredas förrän vid framtagande av program/detaljplan. (Ny information, 180405: enligt exploateringskontoret kommer det inte att göras någon naturinventering under våren 2018).

I oktober 2017 lade Liberalerna fram en motion om att utlysa en arkitekttävling för att planera tät naturstad i Årstaskogens ”krans”. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade nyligen om att tillstyrka motionen. Arbetsgruppen har, med anledning av stadsdelsnämndens beslut, skickat en skrivelse till samtliga nämndledamöter. Läs skrivelsen och alla relevanta dokument här: https://bevaraarstaskogen.wordpress.com/liberalernas-motion/

 

 

 

Beslutet om naturreservat klubbat

Igår, den 29 januari, beslutade kommunfullmäktige om naturreservatet för Årstaskogen/Årsta holmar med denna gränsdragning:

https://bevaraarstaskogen.files.wordpress.com/2018/01/karta.pdf

Det var med kluvna känslor Bevara Årstaskogen mottog beslutet. Vi är självklart mycket positiva till att det blivit ett naturreservat efter så lång tids harvande, men är samtidigt mycket besvikna över att gränsen inte har baserats på det som naturreservatet är tänkt att skydda, dvs friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald och kulturhistoria.

Hela skogen är mycket skyddsvärd, men den yta som nu hamnar utanför reservatet är den mest lättbebyggda och skyddas inte av strandskyddet eller av att vara svårbebyggd
förkastningsbrant. Detta beslut riskerar därmed att få långtgående konsekvenser, då gränsen uttryckligen är anpassad för att kunna exploatera den yta som kanske är i störst behov av skydd. Det är också just på denna flacka, lättillgängliga del av skogen där flest rör sig.

Vi hade gärna sett en kunnigare debatt i kommunfullmäktige – en debatt som inte handlade om vem som sade vad och när, utan som fokuserade på behovet av att skydda hela skogen för att bevara dess ekosystemtjänster, biologiska mångfald och rekreationsyta i en tid av stor befolkningstillväxt där Årsta kommer att öka med 20 000 bostäder. Inte någon gång under debatten nämndes de mer än 12 000 som skrivit under för att bevara hela Årstaskogen. Inte heller nämndes webbenkäten med fler än 3 000 engagerade svar, varav en mycket tung övervikt gällde att bevara hela Årstaskogen.

De hotade arterna kan inte försvara sig mot okunniga beslut. Vi kommer att ta ett djupt
andetag med skogsfrisk luft och hämta styrka i naturen och hos varandra. Vi är många och vi kommer att fortsätta kämpa!

Årstaskogen i media

I dagarna kom tidningen Hållbart byggande ut med en artikel med rubriken ”Ny bebyggelse – men till vilket pris?”. Artikeln handlar om förtätningen av städerna och vad vi riskerar att förlora när grönytor får ge plats åt nya bostäder. Flera från Bevara Årstaskogens arbetsgrupp intervjuas. Lästips! http://hallbartbyggande.com/ny-bebyggelse-men-till-vilket-pris/

I tre media finns Årstaskogen med på nyhetsplats som en av årets frågor:
Mitt i:
DN:
ETC-Stockholm:
Missa inte heller den skogspromenad i Årstaskogen som anordnas av Botaniska Sällskapet, lördagen den 13 januari kl. 10:00. Här kan man läsa mer om ”Tjugondag Knut går vi ut!” https://m.facebook.com/events/1869313200046194/

Reservatsbildandet och detaljplaneprocessen

I december godkände de tre berörda nämnderna (exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden) samrådsredogörelsen som innehöll de synpunkter som kom in under samrådet som hölls 2018. Samtliga nämnder beslutade även att föreslå att kommunfullmäktige inrättar Årstaskogen och Årsta holmar naturreservat. Det förslag till gränsdragning som nämnderna fattade beslut om innehöll två justeringar om man jämför med förslaget som gick ut på ett mindre samråd under hösten 2017. Dels föreslås Trollparken ingå i reservatet (här har reservatet utökats och motsvarar nu samma sträckning som i samrådet 2014), dels har en del av ett koloniområde vid Årstaliden tagits bort från reservatet för att möjliggöra för en angöringsgata vid framtida bostadsbebyggelse (här har reservatet alltså minskats).

I det gemensamma tjänsteutlåtandet från exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret kan man läsa att avgränsningen av naturreservatet har utgått från områdets befintliga värden, befintliga administrativa gränser samt befintlig och framtida potentiell bebyggelse. I utlåtandet står det emellertid inte något om vilka avvägningar som har gjorts och ingen dokumentation avseende gränsdragningen verkar finnas. Gällande just Trollparken skriver man att det tydligt synts i enkätsvaren att området är mycket uppskattat. Man anger även att området består av uppvuxen hällmarkstallskog mellan 70 och 150 år blandat med inslag av yngre tall och att det har höga ekologiska värden både som ett kärnområde och som en del av ett ekologisk spridningssamband söderut. Om förvaltningarna nu anser att Trollparken är så ekologiskt värdefullt – varför var området då exkluderat från reservatet tidigare?

Vidare framgår det inte hur resultatet från webbenkäten togs om hand. Vilken information fick politikerna (förutom den information som Bevara Årstaskogen skickade ut) inför besluten i nämnderna? Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi på Södertörns högskola twittrade i december om att han ansåg att Bevara Årstaskogens analys av webbenkätsresultatet borde ha ingått i underlaget till förslaget: https://twitter.com/MatsGrahn/status/941949086030286848

Kommunfullmäktige väntas fatta det slutliga beslutet om att inrätta reservatet under våren 2018. Det är oklart till vilket sammanträde ärendet kommer att tas upp, men sedan tidigare är det sagt att det kommer att ske 3-4 månader efter nämndsammanträdena. Under våren 2018 sammanträder kommunfullmäktige följande datum: 29 jan, 19 feb, 19 mars, 9 april, 7 och 28 maj samt 11 juni. Under våren 2018, enligt stadens preliminära tidplan, kommer även beslut att fattas om markanvisningar till byggaktörer som vill vara med och utveckla de nya bostäderna. Vidare planerar staden att starta de första planprocesserna för de nya bostäderna. http://vaxer.stockholm.se/projekt/nya-bostader-i-arstaskogen/

Se nedan för aktuellt förslag till reservatsgräns:

Karta

Stadens enkät och svaren

När svaren från Medborgarenkäten presenterades av staden framkom att gensvaret varit ovanligt stort med 3 365 svarande. Trots enkätens vinklade utformning där det saknades möjlighet att välja att skogen skall bevaras kom det ändå att bli den främsta synpunkten genom fritextfälten.

Via enkäten fick de svarande möjlighet att via en karta peka ut en eller flera favoritplatser i Årstaskogen och ange varför det är en favoritplats. När detta sedan redovisades sattes aldrig svaren i relation till den tänkta reservatsgränsen eller de områden som föreslås för bostäder. Likaså förklarades aldrig färgerna eller sattes i en tydlig storleksrelation. (Se stadens bild nedan).

Stadens_enkät

Genom att arbetsgruppen fått ta del av primärdata från enkäten så har vi själva kunnat koppla de tänkta platserna för bebyggelse mot enkätsvarens favoritplatser. Totalt är det 2 260 unika svarande som pekat ut 6 639 platser inom Årstaskogen. Staden pekar på att antalet är 5 135 men har då en snävare ram för Årstaskogen.

Genom att lägga ett rutnät på 100 * 100 meter (motsvarande 1 hektar) över Årstaskogen och summera antalet favoritplatser inom varje ruta ges en klarare bild av hur antalet fördelas över skogen. Färgnyansen anger antalet utpekade favoritplatser inom just den 100-metersrutan.

Favoritplatser

Platserna som föreslås för bostäder har delats upp på sex delområden från väster till öster. Genom att summera antalet utpekade favoritplatser inom varje del så kan antalet per hektar redovisas. Då tar vi hänsyn till områdenas storlek och jämför antalet favoritplatser per hektar med antalet inom reservatsförslaget.

Favoritplatser_inom_exploytor

I fem av sex områden som skall prövas för bebyggelse är det motsvarande eller fler utpekade favoritplatser per hektar än vad det är inom det reservatsförslag som nu ligger. Flest antal favoritplatser per hektar har Trollparken.

I det senaste reservatsförslaget har också Trollparken lagts tillbaka till reservatet, såsom 2014. Men än är det långt kvar då webbenkäten även pekar ut områdena Ottsjövägen, Sköntorp, Väster och Söder om Årsta IP samt Marviksvägen som tydligt välbesökta platser inom Årstaskogen. Förutom de rekreativa och sociala värdena har även samtliga platser höga biologiska värden.

Redovisning av favoritplatser

Försök att få till ett möte med Rogert Mogert

Arbetsgruppen har under en längre tid försökt få till en dialog med stadsbyggnads- och kulturborgarrådet Roger Mogert. Han ansvarar inte bara för stadsbyggnadsfrågorna i Stockholms stad, utan även för instiftande av naturreservat – något som ligger på stadsbyggnadsnämnden enligt den nämndens reglemente.

När det gäller de skogsguidningar som vi har bjudit in berörda politiker till har Roger Mogert inte ens svarat på inbjudan, trots påminnelser.

Vi har därefter ringt Mogerts borgarrådssekreterare samt skickat två mejl där vi framfört att vi vill få till ett möte med Mogert. Efter det tredje mejlet, som skickades i veckan, fick vi svar från Mogerts borgarrådssekreterare. Han lät meddela att det var Jan Valeskog som hos dem ansvarade för naturreservat och Årstaskogen och att de, eftersom vi redan träffat Valeskog, ansåg att det räckte med den kontakt vi haft med Valeskog.

Borgarrådssekreteraren, Mogert och Valeskog fick då ett svar av oss där vi bl.a. skrev att vi ville träffa Roger Mogert i egenskap av ordförande i stadsbyggnadsnämnden – inte i egenskap av socialdemokrat, borgarråd eller heltidspolitiker i stadshuset. Vi skrev även att stadsbyggnadsnämnden hade ett annat uppdrag än exploateringsnämnden och att Jan Valeskog inte under några omständigheter kunde vara ansvarig för stadsbyggnadsfrågor och naturreservatsfrågor då han inte ens är ledamot i stadsbyggnadsnämnden.

Vidare hänvisade vi till 1 kap. 9 § regeringsformen som anger att myndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Att låta exploateringskontoret och exploateringsnämnden styra ärendet om bildande av reservatet samt plocka bort områden som pekats ut som värdefulla enbart för att kunna exploatera dem innebär att de andra nämndernas ansvarsområden blir eftersatta i beredningen och att handläggningen brister i kravet på opartiskhet. Att Roger Mogert i egenskap av ordförande i stadsbyggnadsnämnden dessutom frånsäger sig sitt ansvar enligt stadens reglemente är uppseendeväckande. Så skrev vi sammanfattningsvis.

Hittills har vi inte fått något svar, men vi ger oss inte och kommer fortsätta kräva ett möte med Roger Mogert.

Tidplanen för nämnderna reviderad ytterligare en gång

Enligt exploateringskontoret har tidplanen för i vilken ordning beslut om reservatet ska tas i de tre berörda nämnderna reviderats ytterligare en gång. Nu gäller följande:

1) exploateringsnämnden den 7 december

2) miljö- och hälsoskyddsnämnden den 12 december

3) stadsbyggnadsnämnden den 14 december

 

Samrådsyttrandena gällande reservatsförslaget

Under perioden 22 september – 23 oktober (några fick anstånd) var det reviderade förslaget till naturreservat ute på samråd till några få myndigheter och sakägare samt till de förvaltningar som SBK, exploateringskontoret och miljöförvaltningen ansåg skulle få yttra sig.

Här följer en sammanfattning av de yttranden som är intressanta för Bevara Årstaskogen:

Koloniträdgårdsföreningen Skanskvarn gav in ett mycket bra yttrande där de välkomnade naturreservatet under förutsättning att hela Årstaskogen skulle omfattas av det. Föreningen tog bl.a. upp syftena med reservatet, avsaknaden av analys av de nya gränserna, barnperspektivet, vilka värden som finns i de områden som utesluts och självklart de nya gränsernas betydelse för koloniområdet och dess kulturhistoriska värde.

EÅV stadsdelsnämnd ville att hela Trollparken och hela Koloniträdgårdsföreningen Skanskvarn skulle ingå i reservatet. Man ville inte ha ett regionalt cykelstråk men föreslog en enkelriktad bussgata mellan Sköntorpsvägen och Ottsjövägen (!)

Idrottsförvaltningen såg risker med att tillgängligheten i naturområdet kunde begränsas för stockholmarna i och med den nya gränsdragningen. Förvaltningen hänvisade även till den av idrottsnämnden nyligen beslutade friluftsstrategin.

Länsstyrelsen konstaterade att merparten av de arealer som tagits bort utgjordes av äldre hällmarkstallskog, tallskog på morän samt hällmarker men skrev samtidigt att det ankommer på kommunen att göra de avvägningar som behövs mellan skydd av natur och behovet av bostäder.

Dianelunds koloniträdgårdsföreningen (yttrande på eget initiativ) motsatte sig inte de nya gränserna men om avsikten var att bygga höga hus nära inpå koloniområdet så motsatte de sig att gränsen ändrades i den delen.

Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar (yttrande på eget initiativ) ville att hela Koloniträdgårdsföreningen Skanskvarn skulle hamna inom reservatet och att staden skulle markera lämpliga ytor inom reservatet där man kunde skapa nya koloniträdgårdar. Man skrev också att den planerade exploateringen tätt inpå det blivande naturreservatet kunde få allvarliga konsekvenser för naturvårdsområdets kvaliteter, påverka spridningsvägarna, förutsättningarna för odlingsverksamheten och den biologiska mångfalden.